När kraften inte känns stark

Den här veckan är temat i yogastudion solar plexus chakra. Kraft, vilja, styrka och eld. Ett tema som egentligen borde få mig att känna mig pigg, peppad och handlingskraftig.

Men om jag ska vara helt ärlig så känner jag mig så trött när jag skriver det här. Kanske är det just därför temat känns viktigt just nu. För visst är det märkligt hur vi fungerar så här års? Så fort ljuset kommer tillbaka börjar tempot öka. Kalendern fylls på.

Vi ska hinna träffas, fixa hemma och i trädgården, planera sommaren, jobba klart innan semestrar och så är det alla avslutningar och jobbfestligheter. Och samtidigt vill vi ta vara på livet när det äntligen är ljust igen.

Det är som att vi försöker leva dubbelt så mycket mellan april och juli!

Jag tycker nästan att den här tiden på året kan vara den mest överväldigande. Allt är så härligt att man inte vill missa något.

Samtidigt finns samma gamla behov kvar i kroppen. Sömn, vila, pauser och återhämtning.

Solar plexus brukar kopplas till vår inre kraft. Till självkänsla, riktning och modet att stå i sig själv. Men för mig handlar det också om att förstå hur jag använder min energi. Att känna skillnaden mellan att driva mig själv framåt och att faktiskt bära mig själv.

Det första chakrat, rotchakrat långt ner i bäckenet, handlar om trygghet och att hålla kvar. Det andra, sakralchakrat tre fingrar nedanför naveln, om rörelse och att släppa taget. Det tredje chakrat solar plexus hamnar någonstans mitt emellan. Där finns magkänslan, den där tysta rösten som ofta vet långt innan huvudet har förstått.

Kanske är riktig styrka inte alltid att orka allt? Är det inte starkt att kunna känna in kroppen innan den börjar skrika? Modigt att våga bromsa trots att alla andra gasar?

Jag försöker påminna mig själv om det just nu. Att kraft inte alltid måste se stark ut utifrån. Den får vara mjuk. Jag får säga nej, gå och lägga mig i tid eller att låta något vara oplanerat.

Och ibland är det att erkänna: Jag orkar faktiskt inte idag. Det är kraftfullt.