När andetaget blev konst

Härom veckan besökte jag och min dotter utställningen ANDETAG vid Hötorget i Stockholm.

Mitt i stan, där människor skyndar mellan tunnelbanan, jobbet, affärerna och nästa punkt på dagens att-göra-lista, finns en plats som helt och hållet handlar om något vi gör ungefär 20 000 gånger varje dygn.

Andas.

Här får andetaget ta fysisk plats. Ljus, textil och musik rör sig tillsammans i en andningsrytm. Och verken är dessutom sammankopplade med andra konstverk runt om i världen som andas i samma rytm. Men aldrig exakt likadant, för inget andetag är det andra likt.

Ni kan ju tänka er hur det värmde en yogafrökens hjärta 💙

Är det inte lite fascinerande att andetaget sköter sig självt, samtidigt som vi kan påverka det medvetet?

När vi andas medvetet kan vi påverka våra tankar och känslor, inre organ som hjärta och hjärna, men också muskelrörelser, matsmältning och immunförsvar.

På yogamattan brukar vi prata om sju goda andningsvanor. Att andas genom näsan, låta diafragman göra sitt jobb och hitta ett andetag som är långsamt, lätt, rytmiskt och tyst. Och att ge kroppen utrymme att andas genom en upprätt och avspänd hållning.

Det låter ju ganska enkelt. Men hur ofta tänker vi egentligen på hur vi andas?

Jag älskar att andetaget fick bli konst ❤️ Något vi kunde stanna upp inför och uppleva tillsammans.

I yogan kallar vi arbetet med medveten andning för pranayama. Men egentligen behöver vi inte ens rulla ut yogamattan för att börja. Vi kan bara lägga märke till nästa andetag. Och nästa.

Tänk att något så självklart kan vara så fascinerande.